Uppsats om sambandet mellan mejeriprodukter och bröstcancer

Delar av uppsatsen följer här. För hela uppsatsen kontakta frisk.n.nu

KAROLINSKA INSTITUTET

KI vid Karolinska sjukhuset (KS)

Fördjupningsprojekt som examination

i tumörsjukdomar, 5 poäng

Institutionen för onkologi - patologi

Vt, 2006

 

SAMBANDET MELLAN BRÖSTCANCER OCH TILLVÄXTFAKTORER I MEJERIPRODUKTER KAN LEDA TILL

NYA BEHANDLINGS-, OMVÅRDNADS- OCH EGENVÅRDMETODER OCH/ELLER PREVENTIVA ÅTGÄRDER

 

Handledare: Dr Magnus Bäcklund                                          Författare: Richard Dehnisch

magnus.backlund@ki.se                                                        richard.dehnisch.832@student.ki.se

 

Abstract

Försök med gnagare visade att den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF-I påskyndade bröstcancercellers tillväxt och en förhöjd halt av IGF-I påvisades i bröstcancertumörer. Redan mycket små mängder, som några nanogram, kunde påverka tillväxten. Bröstmjölk från alla däggdjur innehåller hormoner och speciella tillväxtfaktorer, bland annat IGF-I, kasein, prolaktin och östrogen. Kvantitativa studier slog fast ett samband mellan bröstcancer och ett långvarigt regelbundet intag av mejeriprodukter framför allt mjölk och ost. Med utgångspunkt från den kunskap som finns inom forskarvärlden idag kan kvinnor med bröstcancerdiagnos informeras så att de själva får ta ställning till om de vill förändra sitt intag av mejeriprodukter.

Key Words: breast cancer, IGF-I, insuline-like growth factor, prolaktin, dairy products, milk

 

Resultat

Många artiklar handlade om tillväxtfaktorn IGF-I

Det finns ett samband mellan höga IGF-I-nivåer och en ökad risk för bröstcancer hos premenstruella kvinnor.  (Shi, Yu, McLarty, Glass, 2005).  Tillväxtfaktorn IGF-I är en mer potent mitogen (celldelare) än östrogen för bröstcancerceller. Bröstcancer-medicinen Tamoxifen reducerar mängden IGF-I. Det kan bidra till medicinens effekt. (Pollak, Huynh, Lefebvre,1992). Cytostatika, till skillnad från hormonbehandlingarna tamoxifen och somatostatin, agerar inte via en sänkning av plasma IGF-I. (Peyrat, Revillion, Bonneterre, 1998).

Trots att IGF-I är en normal kroppskomponent blir det associerat med maligna sjukdomar när det förekommer i överdrift. (Jmf kolesterol som också förekommer normalt i kroppen men blir skadligt när det blir för mycket. Förf anm). Det fritt cirkulerande IGF-I sjunker med åldern. Vävnadsnivåerna är i 20-30-års åldern 950 ng/l och över 60 år 410 ng/l. (Frystyk, Skaerbaeck, Dinesen, Orskov, 1994). De naturliga nivåerna av IGF-I varierar alltså med åldern och är högre i tonårsflickor och gravida kvinnor. IGF-I-nivåerna flukterar av näringsintag. (Underwood, D´Ercole, Van Wyk, 1980).

I djurförsök där råttor blivit behandlade med IGF-I ökade brösttumörincidensen med 83 procent jämfört med 16 procent för de råttor som blev behandlade med 17beta-östrogen plus progesteron. (Thordarson, Slusher, Lelong et al, 2004).

IGF-I har tillväxteffekter i så låga koncentrationer som 1 ng/ml. (Zapf, Froesch, Humble, 1981).

Mänskligt IGF-I och nötkreaturens IGF-I är identiska. IGF-I i mjölk förekommer i sin obundna form. I mänskligt blod formar IGF-I ett komplex med proteinbindningar. Fritt IGF-I kan agera direkt på målvävnader men i den dess bundna form måste det ta avstånd från sina proteinbindningar för att utöva biologisk aktivitet. (Zapf, Froesch, Humle, 1981). Det sker i närvaro av heparin som frigör 70-80 % av IGF-I. (Clemmons, Underwood, Chatelain et al, 1983).

Enligt the US Food and Drugs Administration (FDA) innehåller mjölk ungefär 30 ng/ml. (Juskevich, Cuyer,1990). Två normalstora glas (på 2,5 dl) mjölk tillför 200 nanogram IGF-I per kg kroppsvikt per dag för en människa som väger 70 kg . (Outwater, Nicholson, Barnard, 1997).

Svensk komjölk innehåller 4 mikrogram IGF-1/liter, 1 mikrogram IGF-II/liter och 50 mikrogram prolaktin/liter. Mängden tillväxtfaktorer i mjölk varierar med tiden efter kalvning. Precis runt kalvningen, i den mjölk som kallas kolostrum, är innehållet högst. Faktorer som kan göra att uppgifterna varierar är ras, djurhållning, när i laktationen man har bestämt innehållet och vilken analysmetod man använt. (H. Lindmark Månsson. Personlig kommunikation. Elektronisk post från Svensk Mjölk Forskning, Lund, 8 september och 28 oktober 2005; Jensen 1995)

I en rapport från EU:s forskningskommitté 1999 säger man att ”det finns klara bevis för att IGF-I som konsumeras via maten når receptorerna i tarmen i dess biologiskt aktiva form.” (Europeiska kommissionen. Health and Consumer Protection 1999).

Mjölkprodukter och bröstcancer

Redan 1979 konstaterades att sambandet mellan mjölk och dödlighet i bröstcancer överensstämde med resultat från tidigare studier och pekade på en möjlig speciell roll för mejeriprodukter och orsaken till bröstcancer. (Gaskill, McGuire, Osborne, Stern,1979).

Många forskare, bland annat Outwater JL, Nicholson A, Barnard N (1997) och Moorman PG, Terry PD, (2004) har i sina litteraturstudier sett ett starkt samband mellan tillväxtfaktorn IGF-I i mjölk och bröst/prostatacancer. Studier gjorda på mjölkprodukters roll i samband med bröstcancer har ofta fokuserats på fettinnehållet. Mjölkprodukter innehåller, förutom fett och kemikalier, både hormoner och tillväxtfaktorer som har visat sig vara delaktiga i spridningen av mänskliga bröstcancerceller. (Outwater et al, 1997).

Outwater et al har med 131 referenser i deras studie. Epidimoilogical evidens visar en positiv korrelation mellan mjölkproduktkonsumtion och bröstcancerrisk. Ett dosberoende intag av standardmjölk och ost visar på ökad risk för  bröstcancer. (Nomura, Henderson., Lee,1978; Le, Moulton, Hill, Kramar,1986; Serra-Majem, La Vecchia, Ribas-Barba et al, 1960-1989; Richardson, Gerber, Cenie, 1991; La Vecchia,1993).

Tre studier i Outwaters artikel från 1997 visar på en statistisk signifikans med större risk för bröstcancer med mjölk än kött. (Maruchi, Aoki, Tsuda, Tanaka, Toyokawa, 1977; Talami, La Vecchia, Decarli et al 1984; La Vecchia, Pampallona,1986).

Fyra artiklar noterade en inkonklusiv eller negativ risk för bröstcancer från konsumtion av mjölkprodukter. (Kato, Miura, Kasumi et al,1975; Lubin, Burns, Blot, Ziegler, Lees, Fraumeni jr, 1981; Mills, Annegers, Philips, 1988; Van Veer, Dekker,  Lamers et al, 1989).

En del studier har föreslagit andra faktorer än fettet i mjölkprodukter som en ökad risk för bröstcancer. Fyrtio av deras referenser går igenom IGF-1 och fyra IGF-II. Nitton artiklar går igenom somatomedin och somatotropin. Av dessa indikerar fem referenser  mellan 1988-1992 att IGF-I är en potent stimulator för bröstcancercellers prolifikation in vitro (varav en i Lancet). (Outwater et al, 1997).

Kvantitativa studier - mjölkprodukter och cancer

I följande tre kvantitativa studier från Uruguay, Norge respektive Frankrike framgick att ett regelbundet och långvarigt intag av ost och mjölk gav en signifikant ökad risk för just bröstcancer, men även andra cancerformer. Studierna har intervjuat  333, 15 914 respektive 2 960 personer. Den längsta studien varade i 11,5 år.

I Uruguay konstaterade Ronco AL., De Stefani E., Dattoli R., 2002 att ett högt intag av mjölk, chokladmjölk (eng. chocolate milk) och gruyèreost (fet hårdost) samt glass associerades med signifikant ökad risk för bröstcancer. I intervjun tillfrågades 333 kvinnor detaljerat om 120 livsmedel med speciell inriktning på mjölkprodukter. Av dem hade 111 bröstcancer under åren 1999-2001. Kontrollgruppen bestod av 222 friska kvinnor. De justerades för ålder, bosättning (tätort/landsbygd) utbildning, menache debut, ärftlighet för bröstcancer, antal barn, body mass index, menopausal status, totalt energi och totalt fruktintag. (Ronco et al, 2002).

I Norge observerade Ursin G., Bjelke E., Heuch I., Vollset SE., 1990 en stark positiv association mellan mjölkkonsumtion och cancer i lymforganen. Njurcancer och cancer i de kvinnliga könsdelarna (dock ej uterine cervix) visade en svagt positiv association med mjölkintag. En negativ asssociation observerades för cancer i gallan. 15 914 personer följdes åt i många år. Efter elva och ett halvt år diagnostiserades  cancer hos 1 422 personer. De justerades för kön, ålder och boendesituation. (Ursin  et al, 1990).

I Frankrike fann Le MG., Moulton LH., Hill C., Kramar A. redan 1986 ett samband mellan bröstcancer och frekvent ostkonsumtion och nivån av fett i mjölk.  En negativ association mellan frevent intag av yoghurt och bröstcancer noterades. Ingen association hittades mellan smör och bröstcancer. Den positiva associationen mellan dagligt alkoholintag och bröstcancer som konstaterats tidigare kvarstod. 1 010 kvinnor med bröstcancer och 1 950 kvinnor i kontrollgruppen deltog. Kvinnorna delades in i pre- och postmenstruell status. Fyra mejeriprodukter ingick i studien; mjölk, ost, yoghurt och smör. (Le et al, 1986).

Prolaktin och bröstcancer

Även prolaktin, som också finns i mjölk, spelar en viktig roll i utvecklandet av bröstcancertumörer hos gnagare och är en potent mitogen i mänskliga normala celler och i bröstcancerceller. (Meng, Tsai-Morris, Dufau, 2004).

Prolaktin stimulerar bröstepiteltillväxt, differentiering och cellrörlighet (motility). Prolaktin bidrar till bröstutveckling och sjukdomsutveckling i bröstcancer (the pathobiology of breast cancer). (Clevenger, 2003).

Mjölkprodukter i samband med ovariecancer – svensk studie

I en stor kvantitativ studie på Karolinska institutet, med 60 000 kvinnor som följts i tretton år, slog Larsson, Bergkvist, Wolk 2005 fast ett samband mellan mjölk och ovariecancer.  ”Konklusion: Våra data indikerar att ett högt intag av lactos och mjölkprodukter, speciellt  mjölk, är associerat med ökad risk för serous ovarian cancer men inte med andra undergrupper av ovarie cancer.” (Larsson et al, 2004, abstract).

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)